s.

imorgon aker vi till argentinas huvudstad buenos aires. spannande! fortsatter tidsinstalla inlagg sa jag kommer ifatt och kan lagga upp aktuella bilder.
pussar & kramar fran chile

i hissen

vi ar kvar i viña och bor flott pa tolfte vaningen med utsikt mot stilla havet. jag och farmor har hittills bara badat en gang i havet, men vagorna var sa kraftiga sa hon trillade omkull. det gick som tur var bra och vi fick hjalp, men hon foll i vattnet ett par ganger till innan vi kravlade oss upp pa land. stackare, men vi kunde skratta at det. gick och promenerade pa land istallet och fick syn pa att stranden hade rod flagg, dvs inte lamplig att bada i. sen dess har farmor inte badat. jag badade i poolen idag och jobbade pa brannan, men ser knappt nan skillnad.

nar vi stod och tittade pa balkongen idag med utsikt mot stranden vi var pa fragade min faster "vad gor vi om vi ser nagon som drunknar nu?". kort darefter sag vi tva personer som var langre ut i vattnet an alla andra och dessutom nara nagra klippor. det sag ut som de ville simma inat men inte kom nagon vart. den ena lyckades ta sig till stranden men den andra blev kvar. han kom ingenstans och ratt som det var kom flera badvakter med nagra flytsaker och simmade in med honom iland. men det verkade ha gatt bra med honom ocksa som tur var.

hej kara vanner! vad fina ni ar om ni fortfarande haller er kvar har. jag lever och mar bra. tankte visa lite bilder fran resan. de ar oredigerade sa hall till godo.

helt helt HELT obegripligt hur jag ska kunna klara mig utan hannes i 40 dagar. och hur ska jag ta mig igenom 40 nätter utan honom vid min sida? kommer gå av på mitten flera gånger om.
ha det så bra nu iaf allihopa, ska försöka skriva här nån gång, har åtminstone tidsinställt ett litet inlägg. 
PUSSAR OCH KRAMAR

slutet i augusti 2010. det var natt och jag skulle hem från en av rojas fester. missade bussen och vände tillbaka mot partyt. en och en halv timme kvar tills sista bussen skulle komma. orkade inte ta av mig utan höll mig på bottenvåningen bland alla skor och diverse människor som passerade. vänta vänta vänta. hamnade i trappen med nån kille som bara svarade "no shit sherlock" på allt man sa. nån kille som tydligen var cillas bror. hannes hette han visst och var underhållande och lyssnade på vad jag hade att säga. vi pratade och pratade och undrade om cilla och lina inte hade spelat klart på den där gitarren på våningen ovanför snart. till slut kom de ner och redan då kanske jag och hannes hade skapat nåt speciellt. linas båda converse var borta och det hela slutade med att vi fyra åkte hem i norrlands-simons bil. när hannes sa hejdå la han sin hand på mitt lår och jag var så förvirrad. vad menades med det? gjorde han så på alla tjejer han träffade? han hade ju flickvän?

det gick en tid och livet rullade på. tredje ring i gymnasiet, bongo hit och plugg dit. var på bokklubben en söndag och stod glatt och väntade på bussen. såg ett ansikte jag kände igen. hannes. vi skulle åt samma håll och fast bussresan varade i tjugo minuter kändes det som vi var framme efter fem. det kändes så naturligt att prata med honom och
när vi hoppade av bussen kramade han mig. så gulligt.

det avgörande tillfället vi sågs på var hemma hos cilla på hennes avskedsfest inför london. minns att jag hoppades att hennes bror skulle vara där. det var han. satt med honom i vardagsrummet och antar att vi flörtade med varandra. så fel, men så rätt på samma gång.

vägen sen var krokig och jag sårade och visste inte alls vad jag ville. det fanns någon helt annan också. eller några andra kanske jag ska säga. osannolikt kaos. det är aldrig svart eller vitt och jag hamnade i ett dubbelspel som jag aldrig någonsin hade kunnat förutse skulle drabba mig.

men det gjorde ju det. bollade och vände och vred med vänner, men fick ingen klarhet i det ändå.

kom inte på förrän efteråt att det bara fanns ett svar; HANNES

vi kunde ju inte ens se en hel film under en och samma kväll för att vi hade hångelpauser istället. och han följde mig i när jag hade missat sista bussen. höll mig i handen uppför backen och fast det var kall vinter kunde vi inte låta bli att stanna och pussas cirka varannan minut.

idag har vi varit tillsammans i 1 år och jag vill bara ha mer.

alltså det här med julklappar. uuuusch

trodde aldrig jag skulle hitta nån annan som sparade på sina biobiljetter eller som frivilligt föreslår en promenad på dumme mosse. men hannes gör det. igår firade vi 11 månader tillsammans och utan att överdriva hade vi en underbar dag.
jag älskar dig baloo

flera höjdpunkter den senaste tiden: veronica maggio i folkets park, galenpanna och utgång med gosiga vänner, adventsfrukost med familjen, jobb hos söta tanter och farbröder, after work+quiz med hannes familj samt onsdagsöl. DESSUTOM: tog mig i kragen för en joggingrunda ensam idag! trodde inte min usla självdisciplin skulle palla trycket men åh, jag klarade det. grymt, hehe. och och och! hade en del samtal som skulle ringas, en del papper som skulle lämnas in och annat tråkigt som jag varit jättebra på att skjuta upp, men som jag också har fixat. mina köttslamsor till läppar har blivit lite mer normala också sedan jag och hannes ingrep med idominsalva igår. nu ska vi på bio. glad tjej.

surfar runt efter lite utbildningar. söker inte ens efter lund, vill nåt annat nu.

allmänt tröttsam och dålig dag. började redan igår när jag öppnade min kalender och såg att jag skulle jobba idag. apa. hade totalt glömt bort det och därför ställt in mig på att vara ledig med min kärlek. men icke. väl på jobbet hade de bytt ut vårt gamla larmsystem till ett nytt. tror det nya kommer vara bättre när man väl kommer in i det, men idag krånglade det bara. till att börja med tjöt det hela morgonen eftersom ett nödlarm hade satts igång och det inte gick att få bort. sen när nån väl fick bort det plågsamma pipandet var en text i vägen på larmdisplayerna ute i korridorerna. så då tänkte jag att det får man nog bort om man trycker här. och så tryckte jag mitt framför min chef och en arbetskamrat som stirrade och sa neeeeej, men det var för sent och det började tjuta ihärdigt igen. när allt gnäll runtom i huset var slut för idag åkte jag till hannes där det stod klart att det skulle dröja mycket längre tills vi skulle ses än vad jag trodde. ledsen tjej. tog mig i kragen och åkte till stan för att byta ut en present mot några muggar jag tittat ut. men då fanns inte muggjävlarna så jag fick ett tillgodokort istället. vad ska jag nu köpa? sen skulle jag köpa ett par träningstights jag fått i present i form av ett presentkort, men då hade jag glömt presentkortet i bilen. orkade inte mer och åkte hem. insåg att vi fått nya fönster i huset som jag var tvuuuungen att inspektera lite. slutade det inte med att jag öppnade ett och inte fick igen det (och inte mamma heller)? jo.

kära blogg,

lillördag idag och redan mitten av november. no stress. har inte jobbat så mycket denna och föregående vecka, sen blir det nog ännu mindre arbetsturer framöver. borde kanske ta vara på hemtjänsten, men tror inte jag tycker om det. vet inte. har svårt för att ens privata kläder fungerar som arbetsklädsel, den nästan obefintliga handspriten och smutsiga hem som medför dålig hygien, man är ensam och kan få stöta på alla möjliga boende och deras speciella krav, tidsschemat är pressat samtidigt som jag gillar att man alltid har någon arbetsuppgift utsatt på schemat och därmed ingen dötid, man får frisk luft mellan promenaderna, det är roligt när vårdtagarna uppskattar hjälpen, man arbetar självständigt och det är varierande uppgifter.

nog om det. idag har jag varit på magna cura-utbildningen jag berättade om en gång. och jobbat lite hos de söta dementa. kom hem till hannes där maten var färdiglagad (min mästerkock <3) och sen dess har vi gosat. nu tittar han på nån dålig alv/alien(?)-film så vi vinkar till varandra lite då och då och skickar slängkyssar. det är bra att vi övar på att vara ifrån varandra, haha.

en ny vana vi har är att spela yatzy på kvällarna! tror dock vi har tjatat ut det snart, men mysigt så länge det varar.

er sandra